Heja hösten!

Det bästa med hösten är att man hinner med många saker; baka kakor och äta dem, koka kaffe och dricka det, köpa skruvar och skruva in dem, sätta upp lampor…men inte tända dem. Arbetet på Minivärlden rullar på och här får du se vad som hänt under oktober – december, en liten del i alla fall. Vi kommer också avslöja hur modellträd byggs så snabbt, vad som händer med bilar som kört(s) hit och om Tommy har en lucka någonstans.

Håll till godo!

Plötsligt stormade SVT in på Minivärlden med Kulturprogrammet Sverige och ville dokumentera vårt kulturprojekt. Fantastiskt roligt och tack till vår hemliga tipsare.

 Johanna Olofsson och Bill West skötte intervjuande och filmning. Om de eller föreningens medlemmar fick göra det sk. ”grovjobbet” är svårt att säga. De filmade och jobbade hårt en hel tisdag…nästan. För plötsligt…

… stod Bill med en kamera som inte fungerade. Den startade inte riktigt. Dessa kameror är, liksom modelltåg, avancerade och dyra leksaker och får endast servas på att auktoriserad verkstad. Så på söndagen var Bill tillbaka för att filma vidare. Han var inte glad när kameran gick sönder på tisdagen men glad att få komma tillbaka.

Långt före SVT bokade sig att komma hit hade vi inbokat ett 10-tal gruppvisningar eller VIP-visningar. Alltid jätteuppskattat!

Peo är en vanligt förekommande värd på våra visningar. Han gillar att prata med ”fôlk” och de med honom, för att ni ska få en känsla av hans breda västgötska.

En som inte någon ville prata med var Anders Axelsson. Kan det bero på att han har en äkta pilbåge med äkta pil med äkta gift i handen. Den kommer från en av alla hans resor runt världen. Den var utställd på Spöktåget 2018.

Danne och Johan har precis börjat experimentera med styrning av Bökös bommar, bilar och buttons (knappar).

 Så fick vi ett specialjobb via Swedish Creation att bygga en tågbana till Farsta Centrum. Så här blev resultatet (Film på Farsta Centrums facebooksida).

 Och så var det dags för ännu en visning. Den 15 november tittade gänget på Br. Sandstedts cykel & motor in till oss. De hade också medfört vissa bihang, bland annat Ingemars kusin Staffan Bengtsson (den andra stins-sonen). Anders som var kvällens presentatör sa: ”fan jag känner igen dig…”. När de kom till varuautomaten föll poletten ned!

 Visst är det kul att få bli barn igen!

 -Jag ser ljuset. Ljuset från lyktan på tåget. Ja, så kan det bli när man sätter sig i gamla tågsoffor och ser fina filmer om barndomens äventyr – Bolmenbanan och Skåne-Smålands Järnväg passerandes genom Ljungby!

 Tisdagen den 20 november, 11 minuter före visslan blåste för lunch sjönk Björns blodsocker. Det blev inte bättre av att han fick reda på dagens meny, raggmunk och stekt fläsk. Det som är så gott ”men serveras varje vecka”, säger Björn som inte äter ute mer än på tisdagar. Så när smalspårsloket skulle öppnas upp för service, valde han verktyg med omsorg. Hmm…modelltåg och såg, har vi inte hört det någonstans förut? Det låter bekant…

 Ett foto från skogarna kring Bökö.

 En av ängarna nära Läppen, banvaktstugan mellan Lidhult och Bökö. Här växer det fram en tallås.

Inte en kotte vet hur det går till. En människa vet, ty  av mänskliga händer voro furorna förkrympta. Gun Holgersson planterar ett skott och Katrin Martinsson laddar sprutan med gödning av typ clostebol. Den skyddar mot solen, och ger bra sprutt på tillväxten. Det finns en risk att barken blir lite hårig. Om det får ni prata med skidåkerska Johaug.

 Carina tycker att träd kan tillverkas utan tillsatser men visst tar det längre tid.

 Siegfried lyckades att förstöra motorn på Bökös lastbil, så den är hemma på reparation i Tyskland. Danne håller under tiden på att montera in framljus i lastbilen. Samtidigt måste den ju förses med backspeglar.

 Leif bjöd på tårta. Alla fick ta, även den nya medlemmen Christer Svensson, från Liatorp och en av revyrävarna i Liatorpsrevyn. Att äta tårta gick bra för honom. Vi får återkomma med vad han hittar på i föreningen när han har hittat vad han ska hitta på med.

 

Efter att SVT visat sitt inslag har vi fått enorm respons och många (fler än vanligt) vill donera föremål och minnen till oss, vilket gör oss jätteglada! Tack!! Så här gick det till:

Det kom ett roligt mail…..
”Hej, jag heter Göran Roth och har lite gamla bilar från 50-talet. Vill ni ha dem?” Självklart. Tack. ”Bra, jag skickar ett paket.”

Några dagar senare hämtade Anders paketet på posten, förlåt Ica. En hel liten ask med bilar och ett brev:
”Hej, jag hade lite bilar som jag tänkte ni kanske ville ha till er fina bana.” Anders packar upp bilarna med stor spänning. Läser sedan brevet, men det står Lasse som avsändare. Anders skickar ett mail till Roth och tackar för leveransen, men Roth är konfunderad över brevet… ”Det måste ha kommit med av misstag i postens hantering.”, säger Roth!

Dagen efter kommer det ett nytt paket med bilar 🙂 Nu visade det sig att det första paketet kom från – Lasse Hammarsson, utan föranmälan men lika välkommet. Han hade en bensinmack också.

Hur stor är sannolikheten att någon vill skänka bilar till oss och samtidigt skickar någon annan också en ask med bilar….. visst är det kul. :O =D
Tack Göran Roth och Lasse Hammargren.

 Tycker du det börjar bli många landskapsbilder nu. Det beror på att det är 1) mycket landskap att bygga och 2) tar lång tid att bygga. Dessutom; hur många bilder på sladdar och dekodrar och växelmotorer och snickeri har vi inte visat här!

 Här har vi en del av kärngänget med Graham och Carina som ansvariga. Lasse Kärnemar, Graham, Gun Holgersson, Ann-Kristin Karlsson och Carina.

 Det svåra med landskap är att bedöma och betrakta vad man gjort. Carina tittar djup i arbetet och granskar detaljerna. Lasse Nordgren ser fram emot nästa steg i arbetet. Eller är de inte överens? Fortsättning följer…

 Att prata med varandra är viktigt. Fråga Ann-Kristin och Graham!

 Ah, äntligen onsdag och dessutom den 5 december. Äntligen bilder på huggen skog i form av MDF-skivor. Ulf och Bengt och Bengt och Anders fick bära in.

 När det lackar emot jul börjas arbetet i tomteverkstaden. Tyvärr kunde inte Jonas Richthoff närvara vid denna operation, inte heller Dr. Jönsson. Så Håkan och Johan fick operera i skallbenet med vanliga verktyg.

 Under kvällen pysslade Danne med en laddningsstation till Bökös dieseldrivna bil. Inget vet varför det behövs. ”Vi behöver en tankstation”, säger Johan, men Danne hävdar bestämt laddning. I Bökö införde man elbilspremier redan på 1940-talet.

 Jan-Åke fick det viktiga uppdraget att måla en testform av det som ska bli Lidhultsån och beklädas med Gelcoat. Här ska färgerna testas.

 Björn och Leif ägnade sig åt att spela dator. Vi håller på med modelltåg och modellbygge här och ska köra tåg. Och så sitter de här och lirar dator!!

 Vi tittar upp till verkstaden för att se hur det går för Danne, och Danne tittar också. Vi vet inte vad han ser, eller om han ser överhuvudtaget.

 Tillbaka i Tomteverkstaden som nästan jobbar till midnatt. Tomten med blåsinstrument kläs på sina kläder.

 Johan och Håkan fick som sagt öppna hjässan för att limma fast ett öga som lossnat. En enögd tomte går ju inte för sig.

 Nu har du länge väntat på svaret. Har Tommy en lucka någonstans?

 Jadå sex stycken. En hel dag har han spenderat med att montera luckor på Etapp 1:1, sträckan Bökö – Unnen, via Lidhult, nära Hallandsgränsen.

 Tommy verkar till och med ha offrat halva sig själv för alla luckorna på Lidhult. Den vita bakgrunden ska ersättas med stora foton från Lidhult.

 Som ni förstår händer det mycket hela tiden på Ljungby Järnvägsförening TågCentralen, föreningen som driver besöksmålet Minivärlden. Vi jobbar hårt. Kan det bero på att temperaturen ibland når hela 13-15 °Celsius i lokalen, eller att vi har jäkligt skojigt tillsammans.

Om du tittar på SVTs inslag så förstår du: https://www.svtplay.se/video/20220334/sverige/sverige-sasong-21-avsnitt-15?highlight=modelljarnvagsbygge-i-ljungby&position=1267&start=auto

 

Upptäck mer...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *