Man måste leka med tågen De flesta modellrallare tycker att skapandeprocessen är det roligaste. När man byggt "färdigt" kör man ett par varv, packar ner i lådor som placeras på vinden, eller bygger om. Ofta med samma dystra slut som ovan. Under de drygt tjugo år som Bent Schultze byggde sin ADJ II, i källaren på Bolmstadvägen, hade han en övergripande idé. Man måste kunna leka/spela med sin järnväg och ett tydligt trafiksyfte bör finnas.

Bent Schultze, som prenumererade på Model Railroader från fyrtiotalet till och med åttiotalet, inspirerades av Frank Eliason som i fem artiklar beskrev sitt trafiksystem med ett kortsystem som bestämmer en godsvagns start- och slutstation. Även Bill Mc Clanahan beskrev sitt system med vagnskort och fraktsedlar. Schultze anammade dessa båda herrars idéer.

Ett vagnskort representerar en egen vagn, dvs. 140 godsvagnar kräver 140 vagnskort. Detta kort följer med vagnen från station till station i dess rörelse över banan. Vagnskortet har en litteraangivelse samt en plastficka för förvaring av ett orderkort. Orderkortet bestämmer vart lasten skall sändas och vilken typ av last det är. Om vagnskortet inte har något orderkort är vagnen tom och skall återlämmnas enligt tryckt angivelse.

Vagnens slutdestination kan vara närmaste fria uppställningsbangård eller en hemstation. Det är främst privat- och specialvagnar som har egna uppställningsspår.

Vagnskortet beskriver kort vagnens utseende och vart den skall returneras.

Vagnskorten är färgade efter vagnstypen:

Färg Littera Beskrivning
Röd G, Gr Slutna godsvagnar. Rymliga mellan 20 – 25 ton.
Grå I, Ir, N, Nr Öppna godsvagnar med höga/låga väggar
Grön G, Ga, Gc, Gf, Gm, Gt, Gå, H, Hk Slutna specialgodsvagnar, t.ex. kylvagnar, köttvagnar, ölvagnar
Gul Alla, samt Sd Öppna specialvagnar, containervagnar, tankvagnar, biltransportvagnar, kolvagnar, flatcars(Sd) osv.

Orderkort anger vagnens last och till vilken station den skall sändas. Orderkorten är färgade efter samma system som vagnskorten. Således kan ett rött orderkort endast ”lastas” på en vagn med littera G (rött vagnskort). Orderkortet anger också var på stationen vagnen skall lastas. F står för frilastspår, M för godsmagasin och P för ett privatspår. I vissa fall kan kombinationen P/F förekomma. Vagnen skall då i första han lastas/lossas på ett privatspår, men om det är fullt får frilastspåret användas.

Så här funkar det i praktiken
Vagnskorten ställs i en låda, med ett fack för varje spår/industri. I ett annat fack placeras orderkorten. Ett vagnskort kombineras med ett orderkort, enligt ovan nämnda regler.

När vagnen har nått sin lastningsstation vänds orderkortet i vagnskortets plastficka och sätts i ett annat fack; Set Out. Första gången ett tåg avgår från stationen flyttas vagnskortet till nästa fack; Lastar. Efter ännu en tågavgång placeras vagnskortet i facket Klar. Det innebär att vagnen är färdiglastad och klar för avgång med nästa tåg.

Vagnens/lastens destinationsort anges på orderkortet med blå text och röd incirkling/understryckning.

När godset är levererat till rätt spår på rätt station har ordern slutförts. Orderkortet tas då ur vagnskortet och placeras längst bak i facket för orderkort. Vagnskortet placeras i sin tur i facket Set Out.

Blir det någon varierande trafik med detta kortsystem?
Ja och nej! Har man bara en godsvagn är detta helt meningslöst! Men anta att du har ett godståg med 10 – 15 vagnar. Då måste man först växla alla vagnar i rätt följd i förhållande till varje stations spårgeografi. Vidare måste varje godsvagn placeras på rätt spår. Om avsändarstation saknar en viss godsvagn finns anledning att bifoga den på nästa returtåg.

Alla vagnar skall också tillbaka till uppställningsbangårdar eller privata spår. Så visst går det att köra trafik; att leka och spela med sin modelljärnväg!