Han kom som ett ånglok, denne Tholin

 Han kom som ett ånglok en marsmorgon och hade en limtub i ett Boråsetui om armen.

 Han packade upp sin skärbräda, sina färger i regnbågens alla kulörer, påsar och fodral med noggrant utvalda råvaror…

 …han monterade det bärbara skruvstädet som avlägset fördes ända in på 1970-talet av den insomnade järnhandeln Eskilstunaboden i Falköping. Från börjat avsett för miniracing-byggen och chassilödning…

 …men i den långväga resenärens koffertar fanns så mycken ting att det blevo många ryggböjningar…

 …för att packa upp askar, etuier, fodral och små lådor, som den gula låda…

 …icke att förväxla med den gröna låda…

 …och den samlade skaran både nyfikna och skeptiska medlemmar ur Team TågCentralen…

 …visste inte riktigt om de skulle tro eller tvivla…

 …om den okände mannen verkligen var…

 …Kung Tholin, herre i det fjärran land där en slingrande smalspårsjärnväg, Vestra Wetterns Järnväg sägs ligga. De skulle snart erfara att de hade mött just den mannen. De flesta som hade samlats denna kväll var inte med på landskapsbyggarhelgen 2017 och kände därför inte till vem som stoden inför dem.

 Det märktes direkt på flitigheten, samma flitighet som visades när konungen anno 2017 nedstigit till smålandet i söder och visat prov på stort tålamod kring att låta landskap växa fram, utan handslaga och krokrygg…

 …likväl pillfinger och korpöga. När tio personer koncentrerar sig på husmodellbygge så blir det stundvis en öronbedövande tystnad.

 Det handlar om att få till raka kanter och sneda hus, ungefär som hus ser ut mest.

 Limhanden går lätt över brädfodret.

 Så samlas de försiktigt runt Konungen, som de nu dristat sig titulera Läromästare, ty han är en mästare i utlärningens konst och det visar sig att som kung i eget land får man syssla med allehanda ting, från den enklaste bondsyssla till högburet katedralarkitektsstreckande, från läromästare till brukspatron (nu: studie- och yrkesvalsledare, för att måhända förklara för yngre läsare).

 Även under bordet förekom arbete, oklart om ersättningen utföll annorledes.

 Ska taket tjäras eller ha takläggaren nedkärat sig i Takeneflickan och glömt taket?

 Och här är Takeneflickan.

 Noggranhet är en dygd, liksom koncentration och den frisläpta glädjen efter att kåken färdigställes och alla lämnar fantasien glider tillbaka till verkligheten…

 …och samlas på bild. Göran Tholin, Tommy, Carina, Lasse (dold), Katrin, Åke, Anki, Anders, Gun, Tomas, Christer, Graham (som inte byggde hus men arrangerade!)…

 …eftersom Lasse inte syntes så gjorde fotografen ett försök till…

 …och eftersom även det misslyckades så får Lasse ett extra foto. Han var faktiskt med och var värd sitt diplom.

 Kung Tholin, numera tillbakavandlad till vanlig, trevlig medmänniska och ödmjuk modellbyggare Tholin, förärades hedersmedlemskap i Ljungby Järnvägsförening TågCentralen, att därmed undslippa betala medlemsavgift om utifall att han någon gång planerar att bli medlem i nämnda förening, trots att han valt att bosätta sig i för Smålänningar och Skåningar att betrakta som Norrland. Han verkar inte väldigt missnöjd trots att han nu återställts och formellt är kung blott i fantasin på Vestra Wetterns Järnväg någonstans i R-länet Skaraborg.

 

Tack Göran för att du lägger din tid och energi på att hjälpa oss förverkliga landskapet på Lilla Småland. Vi är väldigt tacksamma! Hoppas vi ses snart igen!

Texten ur romanen: Husbyggarborna av August Strindlund, eller August Strindström, vi vet inte riktigt.

Upptäck mer...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *